Beschreibung:

EINAR JOLIN 1890-1976 Stilleben med druvor, äpplen och vit kanna Signerad och daterad Jolin 1912. Olja på duk, 35 x 46,5 cm. UTSTÄLLD Jolin-Nerman, Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1957 - Vad jag vill uttrycka i min konst är vad jag upplevt i tillvaron då jag koncentrerat och fördjupat mig. Det finns en vardagssyn - människan har satt namn på allt som omger henne i livet och då finner hon allt självklart och ser ej undret. Konsten så som jag fattar den är att ge form åt det underbara i tillvaron, att skapa skönhet och harmoni, att kunna lyfta den känsliga åskådaren från den triviala vardagen in i den sköna och ofattbara värld vi lever i. Orden som stämmer så väl in på auktionens stilleben är Einar Jolins i samband med sin retrospektiva utställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1957. Idag är Einar Jolin våra mest uppskattade konstnärer. I det tidiga 1900-talets omvälvande tid tillhörde han de avantgardister som introducerade modernismen i Sverige. På hösten 1907 stegade den unge Einar Jolin upp till Konstnärsförbundets skola på Glasbruksgatan i Stockholm. Han presenterade sina teckningar för läraren Karl Nordström och blev antagen utan tvekan. Snart blev han bekant med järngänget i den krets som August Brunius så småningom skulle benämna "1909 års män"; Isaac Grünewald Leander Engström Birger Simonsson och Gösta Sandels På denna fria skola minns Jolin "en massa individer med långt hår, stora halsdukar och slokhattar som sattes på sned på ett sätt som verkligen imponerade på mig som bara var sjutton år och den yngste i laget. Den mest fantastiska av dem alla var naturligtvis Isaac som hade längre och korpsvartare hår än alla andra och en fladdrande lila halsduk. Vi blev goda vänner." Utbildningen i Stockholm blev dock kort för Jolin och Grünewald. Skolan stängdes och istället bestämde de båda vännerna sig för att fara till Paris och Henri Matisse målarskola. Andan på akademien var god och lärorik, inte minst för Jolin blev åren hos den franske mästaren av stor betydelse. Överallt fanns här inspirationen, från såväl tidigare generationer som Cézanne och Seurat men även från de samtida konstnärskollegorna. Jolin besökte även de stora museerna flitigt, på Louvren fann han särskilt tycke i Rubens, Watteaus och Chardins måleri och på Musée Guimet påverkades han starkt av den orientaliska konsten. Tidigt utvecklade Jolin sin tydliga känsla för den stiliserade linjen i kombination med de klara och rena i färgerna i sina finstämmiga kompositioner. I auktionens tidiga stilleben, som är daterat 1912, när Jolin har återvänt till hemlandet visar väl de intryck Jolin hämtat under åren i den moderna konstens huvudstad samtidigt som den egna personliga stilen tydligt tagit fäste.